Skuvlamieldeorruma doarjja ja eretorrumat

Soađegili skuvllain čuvvot mieldeorrunmálle, mii sisttisdoallá doaibmarávvagiid eretorrumiid ovddalgihtii eastadeapmái ja diliide, main ohppiin leat eretorrumat.

Mieldeorrunmálle

Koululäsnäolomalli kuvana

Wilma-merkejumit

Eretorrumiid merken Wilmas

  • Oahpaheaddji, guhte doallá diimmu, merke eretorruma oahppodiimmu álggus dehe nu jođánit go vejolaš dan maŋŋá Wilmai.
  • Juos oahpaheaddji lea oanehis áigge eret ja sus lea dan botta sadjásaš, oahpaheaddji beaiváda eretorrunmerkejumiid máhcadettiinis bargui sadjásaččaid addin dieđuid vuođul.
  • Juos oahpaheaddji lea guhkit áiggi eret, de rektor nammada olbmo, guhte merke, juos oahppi lea eret.
  • Luohkkáoahpaheaddji dehe luohkkáovddasčuožžu dárkkista eretorrumiid merkejumiid jeavddalaččat ja dievasmahttá eretorrunmerkejumiid.

Eretorrumiid merken (rehkenastojuvvojit eretorrunmearrái)

Čielggatkeahtes eretorrun (fiskat):

  • Oahpaheaddji merke.
  • Eretorrun, masa ii leat vuos fuolaheaddji čilgehus dehe eará diehtu eretorruma sivas.

 

Dearvvašvuođalaš sivaide laktáseaddji eretorrun (čuvgesruoná):

  • Fuolaheaddji dehe oahpaheaddji merke.
  • Fysalaš buohcuvuohta, mii eastá boahtimis skuvlii.
  • Psyhkalaš dávdamearkkat, mat estet boahtimis skuvlii.
  • Fysalaš dehe psyhkalaš dearvvašvuhtii dehe buresveadjimii laktáseaddji doaibma/vuostáiváldimis fitnan.
  • Bátnedoaktáris dehe dearvvašvuođaguovddážis fitnan je.
  • Deaivvadeapmi bearašbargiin, sosiálabargiin, ja earáin.
  • Oahppi eará fysalaš dehe vuoiŋŋalaš buresveadjima doarju vuostáiváldin/áššehasfitnan skuvlla olggobeale oassebeliin.
  • Dearvvašvuođalaš eretorruma sivva ii čállojuvvo Wilma lassedieđuide.

Ádnojuvvon friddja (čuvgesalit):

  • Oahpaheaddji merke.
  • Fuolaheaddji ovddalgihtii átnun ja skuvlla mieđihan friddja.
  • Ovttaskas oahppodiimmut.
  • Ovttaskas skuvlabeaivvit. Ovdamearkka dihte, juos dearvvašvuođadikšui laktáseaddji galledeapmi (Lappi guovddášbuohcceviessu dehe eará) bistá olles skuvlabeaivvi.
  • Áiggeájanassii laktáseaddji eretorrun (omd. loaiddastanmátki, badjeskuvlaleaira)
  • Oahppi gáiddusváhnema geahčen dehe eará.
  • Oahpaheaddji čállá eretorruma fuolaheaddji eretorrunátnuma ja das dahkkojuvvon mearrádusa vuođul.

 

Lobihis eretorrun, čielggaduvvon (ruoksat):

  • Fuolaheaddji dehe oahpaheaddji merke.
  • Oahppi lobi haga eret skuvllas dehe oahppi skuvllas, muhto ii diimmus.
  • Badjel oahppodiimmu bistán maŋŋoneapmi.
  • Fuolaheaddji ii leat átnon oahppái friddja. Ovdamearkka dihte gávppašantuvra, vuoktačuohppi, mátki dehe eará, masa ii leat ádnojuvvon dehe mieđihuvvon lohpi.

 

Eará čielggaduvvon eretorrun (alitruoná):

  • Geavahuvvo dušše spiehkkaseaddji dáhpáhusain, go eretorrun ii gula ovttage eará kategoriijai.
  • Ovdamearkka dihte vuordemeahttun bearašdilli (oapmahačča duođalaš fáhkka buohcuvuohta, dáhpedorbmi dehe jápmin).
  • Earenoamáš spiehkkaseaddji dálkedilli, mii caggá johtolaga.
  • Oahpahusa eastin ovtta skuvlabeaivái dehe mearreáigásaš earuheapmi (POL 36§).

 

Eará eretorrumiid merken (eai rehkenastojuvvo eretorrumiid oppalaš mearrái)

  • Eará skuvlabargu (sevdnjesruoná): Oahppi lea skuvllas, muhto lobi vuođul eret oahppodiimmus, omd. ohppiid searvi, doarjjaoahppi, skuvlla eará doaibmá, oahppi bagadallan, oahppifuolahus.
  • Oahpahusas eará báikkis (sevdnjesalit): Buohcceviessoskuvla, sierra oahpahusordnestallama mearrádusas (POL 18§) sohppojun studeren eará báikkis go skuvllas.
  • Maŋŋonan (čuvgesruoksat): Oahppi maŋŋona oahppodiimmus. Maŋŋoneapmi ii lohkkojuvvo eretorrumin, muhto juos maŋŋona dávjjet dávjá, dasa darvánit skuvlamieldeorrunmálle mielde.